Dag 50 - Glädje i backen

I går kom motivationen tillbaka igen. Tack vare ett backlöpningspass med Team Stockholm Marathon! Det är verkligen helt otroligt peppande att springa tillsammans med andra. Man får löplusten "på köpet". Jag behöver inte själv motivera mig så mycket utan dras med i de andras tempo.

Om du själv löptränar kan jag verkligen rekommendera att springa i grupp eller med en kompis. Det underlättar något oerhört, särskilt de perioder när det känns kämpigt. Här i Stockholm har Friskis&Svettis exempelvis löppass i grupp. Kolla om det finns även i din stad!

Passet igår såg ut så här:
Uppvärmning cirka 2 km (tempo 6 min/km)
Löpskolning: 2 x 25 m skipping, 2 x 25 m tåkick, 2 x25 m... något annat som jag inte minns...

Sedan den härligt jobbiga backen. Jag var lite nervös inför just detta passet. Tänk om jag är riktigt långsam? Tänk om jag kommer efter alla de andra? Och den allra hemskaste tanken: Tänk om jag kommer allra sist?!

Därför ställde jag mig längst fram i klungan. Och i första intervallen var jag näst bästa tjej!
Vi sprang sex gånger upp för den drygt 200 m långa backen och varje intervall uppför tog cirka 1 min. Sedan gick vi några meter och sprang neråt den resterande delen av backen.

Upplyft av framgången i den första intervallen fortsatte jag att kämpa för att vara "tjej nr 2" i de andra omgångarna. Vilket jag lyckades med i alla intervaller förutom en. Den näst sista intervallen blev jag riktigt skrämd när det kom en person med hästsvans och sprang om mig på högersidan. Men det visade sig vara en kille med långt hår.. Skönt..

Efter de sex intervallerna rullade vi hemåt mot Stockholms stadion. Jag kände mig överlycklig över att inte ha kommit sist, över att fåglarna kvittrade och över att löpglädjen hade kommit tillbaka igen.
Jag kan springa!