Jag har varit frånvarande från bloggen några veckor, skäms på mig. Jag trodde att jag skulle ha massor med spännande historier att berätta från mina olika träningspass, men träningen har varit ganska... statisk.
Det enda som har fungerat bra är enklare distanspass på cirka 4-8 kilometer, och de har gått i ungefär samma tempo varje gång. Inget att skriva hem om alltså.
Däremot är jag oerhört glad över att jag har kunna springa så länge. Nu är jag i vecka 28 (7:e månaden) och känner mig fortfarande ganska lätt i kroppen. Däremot ser jag på pulsen att något har hänt, den rusar uppåt snabbt, och alla former av tempoökningar går bort.
På juldagen kördes mitt sista pass för året, och för ett bra tag framöver. Jag känner nu hur det börjar bli alldeles för spänt i magen, det stramar på ett sätt som inte är helt behagligt. Jag tror att det är kroppens sätt att förklara för mig att det faktiskt får räcka nu. Lite synd eftersom jag hemskt gärna hade sprungit Sylvesterloppet i Vallentuna på nyårsafton, men hey, det kommer fler lopp i mitt liv.
Det viktigaste för mig just nu är att bebisen mår bra och att inget händer med honom/henne. Vill helst att hen ska stanna där inne ett tag till.
Så nu blir det styrketräning och "raska promenader" (ett begrepp som jag har svårt att ens uttala) i tre månader framöver.
Några tips på hur man ska få promenaderna att bli roliga?
Njut av era löprundor där ute och spring lite för mig också! Gott nytt år!
