Ibland måste man hylla sig själv

Löpning kan vara en ganska ensam och enformig hobby. Ibland ställer jag mig själv frågan "varför sysslar jag med det här? Är det värt det?".
Sådana funderingar fick jag igår.
Av en slump började jag samtidigt läsa gamla blogginlägg och såg då bilder från olika tävlingar jag varit med i under året. Jag såg en envis, fokuserad och glad människa som får något euforiskt i blicken av att springa. Jag kom på mig själv med att tänka "Hon ser ju cool ut! Snabb! Stark!"
Ibland måste jag fira mig själv lite grann och reflektera över allt jag åstadkommit detta år. Jag har gått från antilöpare till maratonlöpare. Det är ändå något att vara stolt över.
Och de här bilderna gör mig extra glad när jag saknar motivation: