Då var det dags igen...

Det är tur att jag har sprungit några lopp i år redan, annars hade jag blivit orolig. För just nu känns det som att jag är på väg att bli förkyld. Hemska tanke, jag får ju inte missa Hässelbyloppet på söndag!
Men, håll i hatten. Pausa. Vrid tillbaka klockan. Just det, det var ju precis samma känsla före maraton. Det killade i halsen, jag var trött och seg, det rann lite ur näsan. Nej, det är inte sjukdom. Det kallas hypokondri. Och alla får det inför lopp som de är nervösa för.
Så. Nu kan jag gå vidare. I dag vila. I morgon - intervallstege.